Idag var det en bra dag för mitt styrkeprogram, ända tills det verkligen var dags att köra det! Vet inte varför, och kanske spelar det mindre roll också, för jag gav upp efter två övningar, orkade inte ta ut mig alls. Kanske var det brist på näring som gjorde mig mer eller mindre apatisk där nere i gymmet. Två övningar a tre set, var allt jag fick ur mig...känns trist, men jag vet sen förr att det är lika bra att ge upp, och gå hem och sura lite över mitt "misslyckande". För det tänker jag göra!
34 år, och arg över en sådan sak? Jo, ja, så är det...arg på mig själv, besviken, att jag inte kan planera ihop det bättre. Tror när jag planerar mina dagar att saker och ting ska gå snabbare än vad de gör, och när tiden inte räcker till, så måste man ju dra in på någonting, idag var det mellanmålet innan träningen. Trodde/kände att "detta är ok, jag fixar det" men, icke. Vips, så var det passet förstört. Men, jag är bara en motionär i den bemärkelsen att jag inte tävlar i något, utan jag gör det för min egen skull, för att jag tycker det är kul. Träningen ger mig energi och jag känner mig stolt och glad över att jag når framgångar i form av att jag sätter upp mål som blir det jag jagar. När målet är uppnått, så vet jag ju att jag lyckats nå det jag strävat efter, och den känslan är härlig.
Så: När det inte känns helt rätt, så tycker iaf jag att det är lika bra att ge upp, för jag vet att jag imorgon kommer göra ett stenhårt pass. Någonting i mig vill ta revansch på mig själv från idag. Inget ont utan att det har något gott med sig. Tänker dessutom ge mig ut på en löprunda senare idag, en löprunda på ca 45 minuter, det är milen som ska klaras av i ett halvhårt tempo. Nånstans runt 45 min borde jag landa, tänker låta min pulsklocka styra mig helt. 145-150 slag per minut är tempot som gäller. Varför? För att i det pulsintervallet kommer jag träna mitt löpsteg (vilket man såklart alltid gör när man löper), mitt hjärtas slagkapacitet som är den primära anledningen till att jag väljer detta pass idag.
Helt åt skogen var inte passet förut, för efter jag gav upp, petat i mig en macka, och fått tillbaka lite gnista så tänkte jag att jag går ner i gymmet igen och försöker hitta nya varianter på lite olika övingar. Inget stenhårt jobb, bara känna mig för vad som händer om man förändrar lite dragvinkel, om man knyter fast ett gummiband där, låta fantasin flöda och se hur kroppen tar emot den nya belastningen. Något man ofta glömmer bort som är viktigt med träningen är ju att alla vikter och mostånd lyder under fysikens lagar, så momentarmar, dragriktning osv kan förändra en övning ganska mycket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar